De är så söta så man bara ... bara vill krama dem, men de är ju för små! I stället får vi sitta vid sidan av valplådan och njuta av att titta på dem.
De äter och sover, äter och sover. Lucy är otroligt tålmodig med dem. De är starkare alla fyra och tar sig fram med en häpnadsväckande hastighet. Ibland går de fel - varken ögon eller öron är öppna än - och då gnyr de efter hjälp att hitta fram till mammas spenar igen.
Man blir trött efter maten!
Hur söt får man vara!
En kvarts vila, sedan är det matdags igen. Alla fyra går upp i vikt som de ska, vi väger varje dag och jag ska fixa en liten kurva över dem.
Lucy har också fått en fin aptit igen, härligt! Vi ger helfoder och toppar med sådant som kokt lax, köttfärs, rått ägg, kyckling, ost, ärter och lite olja.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar